Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare: En United Front för Förändring

Introduktion:
Även i dagens uppkopplade och globaliserade samhälle finns det fortfarande en klyfta mellan politik och vetenskap. Men det betyder inte att det inte finns några försök att bygga broar över denna klyfta. Ett av dessa försök är Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare, en organisation som förenar två av Sveriges viktigaste institutioner i syfte att främja evidensbaserade beslut i parlamentet.

Text:
Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare grundades för att underlätta kommunikation och samarbete mellan politiker och forskare. Det är allmänt erkänt att politiska beslut behöver vara förankrade i vetenskaplig forskning för att vara effektiva och hållbara. Men tyvärr är det ofta en utmaning för parlamentariker att ha tillgång till och förstå den senaste forskningen inom olika ämnesområden.

Genom att skapa en plattform för dialog och samarbete har Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare gjort det möjligt för politiker att få direkt åtkomst till expertråd och relevant forskning inom olika ämnen. Detta har inte bara ökat kunskapen bland politikerna, utan har också hjälpt till att främja evidensbaserad politik.

En av de viktigaste framgångarna för organisationen var inrättandet av regeringsuppdraget att sammanställa och sprida forskningsbaserad kunskap till riksdagen. Detta har resulterat i att forskare regelbundet erbjuder sina tjänster som experter inom specifika politiska frågor. Genom att ha oberoende och vetenskapligt baserade råd kan parlamentet fatta mer informerade beslut.

Det behövs dock mer än bara samarbete mellan politiker och forskare för att se verklig förändring. Det krävs att organisationer som Kungliga Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien också är involverade i denna strävan mot evidensbaserad politik. Dessa organisationer samlar Sveriges främsta forskare inom olika vetenskapsområden och kan erbjuda en ovärderlig expertis.

Genom att samarbeta med dessa akademier kan Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare säkerställa hög kvalitet på sin expertis och ytterligare stärka det vetenskapliga perspektivet inom politiska beslut. Politik i dagens samhälle är komplex och kräver en multidisciplinär strategi för att vara effektiv. Genom att involvera experter från vetenskapsakademierna kan man tillhandahålla en bredare och mer välgrundad syn på ämnen som rör samhället som helhet.

Slutsats:
Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare spelar en viktig roll i att främja evidensbaserade politiska beslut i Sverige. Genom att underlätta samarbete mellan politiker och forskare har organisationen bidragit till en ökad kunskap och en starkare koppling mellan politik och vetenskap. Genom att involvera organisationer som Kungliga Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien kan man säkerställa hög kvalitet på expertråd och en bredare analys av komplexa samhällsfrågor. Det är genom sådana insatser att vi kan bygga en framtid där vetenskap och politik arbetar hand i hand för att skapa en hållbar och välmående nation.

Continue Reading

Parlament: En viktig organisation för Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare

Parlamentet är en institution som spelar en avgörande roll för att sammanföra och främja samarbetet mellan olika akademiker och politiker. Det är en starkt organiserad grupp med medlemmar från olika discipliner, som är dedikerade till att lösa samhällsproblem och utveckla nya idéer för att främja vetenskapen.

Inom parlamentet finns det flera viktiga organisationer, varav en är Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare. Denna organisation består av medlemmar från det svenska parlamentet och forskare från olika vetenskapliga fält. Syftet med Sällskapet är att skapa en plattform för dialog och utbyte av idéer mellan dessa två grupper. Detta är av stort värde eftersom det möjliggör att politikerna får tillgång till den senaste forskningen inom olika områden och forskarna får en möjlighet att påverka politiska beslut.

En annan viktig organisation är Kungliga Vetenskapsakademien. Denna akademi, som grundades år 1739 av Carl Linnaeus, har som syfte att främja vetenskapen i Sverige. Akademien består av framstående forskare inom olika discipliner och utgör en oberoende institution för att bevara, främja och sprida kunskapen. Kungliga Vetenskapsakademien är också ansvarig för att utse pristagare inom olika vetenskapsområden, som exempelvis Nobelprisen. Genom sitt arbete och engagemang är akademien en betydande aktör inom den svenska forskningsvärlden och har en stor inverkan på samhället som helhet.

En liknande organisation till Kungliga Vetenskapsakademien är Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Denne akademi har som mål att främja mänsklighetens framsteg genom teknik och ingenjörskonst. Akademien består av framstående ingenjörer och tekniker som är passionerade för att lösa samhällsproblem och utveckla nya innovationer. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien spelar en viktig roll för att främja samarbetet mellan akademin och näringslivet, vilket i sin tur bidrar till Sveriges tekniska framsteg.

Sammanfattningsvis är parlamentet en central organisation för att främja samarbetet mellan Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare samt andra liknande organisationer som Kungliga Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Dessa organisationer arbetar tillsammans för att främja vetenskapen, främja kunskapsspridning och påverka politiska beslut. Genom att sammanföra politiker och forskare möjliggör de för att lösningar på samhällsproblem kan baseras på den senaste forskningen och vetenskapliga råd. Därför är parlamentet och dessa organisationer av avgörande betydelse för att driva fram framsteg och göra samhället till en bättre plats att leva på.

Continue Reading

Riksdagsledamöter och Forskare: En symbiotisk relation för framtiden

När politik och vetenskap samverkar skapas en unik dynamik som kan driva samhället framåt. I denna artikel utforskar vi det särskilda sällskapet mellan riksdagsledamöter och forskare och hur deras samarbete kan bidra till framtidens utmaningar.

I vår demokratiska parlamentariska struktur är riksdagsledamöterna våra förtroendevalda som representerar folket och fattar beslut som formar vårt samhälle. Å andra sidan bidrar forskare till kunskap och vetenskapliga rön som kan hjälpa oss att förstå och lösa komplexa samhällsproblem. Genom att samarbeta och dela kunskap kan riksdagsledamöter och forskare bygga upp en effektiv relation som gynnar både politiken och vetenskapen.

En organisation som spelar en central roll i denna samsyn mellan politik och forskning är Kungliga Vetenskapsakademien. Med sin långa historia och starka position fungerar Vetenskapsakademien som en bro mellan vetenskapssamhället och politiken. Dess medlemmar utgörs av framstående forskare som representerar olika discipliner och forskningsområden. Genom att vara en del av sällskapet kan riksdagsledamöter få tillgång till denna breda kompetens och dra nytta av den i sitt politiska arbete.

Det finns flera sätt som riksdagsledamöter och forskare kan samverka på. En möjlighet är att arrangera seminarier och konferenser där forskarna kan presentera sina senaste resultat och insikter för politikerna. Dessa tillfällen ger riksdagsledamöterna unik möjlighet att ta del av den aktuella forskningen och få en djupare förståelse för olika ämnesområden.

Ömsesidig utbildning är också en viktig del av samarbetet mellan riksdagsledamöter och forskare. Genom att erbjuda utbildningsprogram och kurser kan forskare hjälpa politikerna att öka sin kompetens inom olika områden. Detta gör det möjligt för riksdagsledamöter att fatta välgrundade beslut baserade på vetenskapligt underlag.

En väl fungerande relation mellan riksdagsledamöter och forskare kan också underlätta utbyte av kunskap och erfarenheter. Genom att samarbeta på olika projekt kan politiker och forskare lära av varandra och skapa en ömsesidig förståelse för varandras arbetsmetoder och utmaningar. Detta kan i sin tur leda till bättre politiska beslut som grundas på forskning och evidens.

Målet med samarbetet mellan riksdagsledamöter och forskare är att främja en evidensbaserad politik. Genom att använda vetenskapliga metoder och kunskap kan politiska beslut grundas på solid grund och därmed öka chanserna för framgångsrika lösningar. Detta är särskilt viktigt när det gäller att adressera komplexa samhällsutmaningar som klimatförändringar, hälsa och teknologiska innovationer.

I en tid av snabba förändringar och stora utmaningar behöver vi en närmare integration mellan politik och vetenskap. Samarbetet mellan riksdagsledamöter och forskare har potentialen att vara en kraftfull drivkraft för samhällsutveckling och hållbar framtid. Genom att skapa en meningsfull relation kan politik och vetenskap gemensamt arbeta för att forma ett samhälle som bygger på kunskap och evidens.

Sammanfattningsvis är relationen mellan riksdagsledamöter och forskare av stor betydelse för vår samhällsutveckling. Genom att dra nytta av varandras kompetenser och erfarenheter kan politik och vetenskap bilda en symbiotisk relation som gynnar oss alla. Genom att främja samarbetet mellan riksdagsledamöter och forskare kan vi möta framtidens utmaningar med kunskap och evidens, och skapa en bättre och mer hållbar värld.

Continue Reading

Parlamentets förbindelse med Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare

I en värld av ständig förändring och utveckling är samarbetet och utbytet av kunskap mellan olika samhällssektorer avgörande. En viktig koppling mellan parlamentet och forskarsamhället utgörs av det framstående Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare. Genom att främja dialog och samverkan mellan dessa två grupper kan vi öka förutsättningarna för att fatta välgrundade politiska beslut och främja samhällsutvecklingen. I detta blogginlägg ska vi utforska betydelsen av detta sällskap och dess roll för att främja kunskap och vetenskap i parlamentet.

Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare är en unik organisation som grundades med syftet att främja samverkan mellan parlamentet och forskarsamhället. Genom att skapa en plattform för dialog och kunskapsutbyte mellan dessa två så olika världar möjliggör sällskapet en ömsesidig förståelse och kunskapsbaserade politiska beslut.

Genom att bjuda in forskare från olika discipliner till parlamentet får ledamöterna tillgång till den senaste forskningen och vetenskapen inom olika frågeområden. Detta innebär att politiska beslut kan grunda sig på aktuell och välgrundad kunskap snarare än spekulationer och personlig åsikt. Sällskapet anordnar föreläsningar, rundabordssamtal och seminarier där ledamöterna kan ta del av forskarnas kompetens och värdefulla insikter. Genom denna interaktion kan ledamöterna få en djupare förståelse för komplexa frågor och blir mer medvetna om vetenskapliga och tekniska förutsättningar och möjligheter.

Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare har även en annan viktig funktion – att hjälpa forskare att förstå och påverka politiken. Genom att erbjuda forskare möjligheten att interagera med politiker och andra beslutsfattare kan denna organisation hjälpa till att överbrygga klyftan mellan akademin och politiken. Forskarnas bidrag och expertis kan på så sätt integreras i politiska processer och påverka utformningen av lagar och regleringar. Detta är särskilt viktigt inom områden där forskning och innovation spelar en central roll, till exempel klimatförändringar, energiomställning, hälsa och Internetrelaterad reglering.

Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare är inte den enda kopplingen mellan parlamentet och forskarsamhället. Andra framstående organisationer som Kungliga Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien spelar också en betydande roll i att främja kunskap och vetenskap inom politiken. Dessa akademier för vidare vetenskaplig forskning och tar fram rapporter och rekommendationer som kan vara till nytta för parlamentet i deras beslutsprocess. Akademierna agerar som oberoende experter som kan bistå parlamentet i att navigera genom den komplexa och snabbt föränderliga världen av vetenskap och teknik.

I sammanfattning är Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare en värdefull organisation som främjar dialogen och kunskapsutbytet mellan parlamentet och forskarsamhället. Genom att underlätta för ledamöterna att ta del av den senaste forskningen och genom att erbjuda forskare möjligheten att påverka politiska processer, spelar detta sällskap en viktig roll för att främja kunskap och vetenskap i politiken. Det är genom sådana samarbeten och samverkan som vi kan säkerställa att våra politiska beslut är välgrundade och att samhället kan dra nytta av den senaste vetenskapliga forskningen och tekniska innovationen.

Continue Reading

Det Sällskap som Förbinder Riksdagsledamöter och Forskare

Detta är en text om hur det sällskap som förbinder riksdagsledamöter och forskare arbetar för att främja samarbetet mellan politik och vetenskap i Sverige.


Introduktion:

I Sverige har samarbetet mellan politik och vetenskap alltid varit en viktig del av arbetet med att forma samhället. För att underlätta detta samarbete har det bildats ett sällskap som förbinder riksdagsledamöter och forskare. Syftet med detta sällskap är att främja dialog och kunskapsutbyte mellan de två grupperna, för att på så vis bidra till en mer vetenskapligt grundad politik. I detta blogginlägg kommer vi att utforska hur detta sällskap organiserar sig och vilken roll det spelar i Sverige.

Text:

Det sällskap som förbinder riksdagsledamöter och forskare är en parlamentarisk organisation som verkar för att främja samarbete och kunskapsutbyte mellan politiker och forskarsamhället. Organisationen arbetar för att överbrygga gapet mellan vetenskap och politik, och underlätta dialogen mellan de två sidorna. Genom att erbjuda plattformar för diskussion och möten mellan riksdagsledamöter och forskare, bidrar sällskapet till en fördjupad förståelse av vetenskapliga frågor och dess relevans för politiska beslut.

En viktig del av organisationens arbete är att arrangera seminarier, konferenser och andra evenemang där politiker och forskare kan träffas och utbyta kunskap och idéer. Dessa evenemang är oftast ämnesspecifika och fokuserar på aktuella frågor som diskuteras inom både politik och forskning. Genom att samla deltagare från olika discipliner och bakgrunder skapas en dynamisk och fruktbar atmosfär där olika perspektiv kan mötas och utbytas.

Förutom att arrangera evenemang fungerar sällskapet som en plattform för nätverkande och samarbete. Genom att skapa möjligheter för politiker och forskare att lära känna varandra och bygga relationer, underlättar sällskapet för framtida samarbetsprojekt och kunskapsutbyte. Genom dessa samarbeten kan politiker dra nytta av vetenskaplig expertis och forskare kan få en bättre förståelse för politikens praktiska tillämpning.

Sällskapet samarbetar också med andra organisationer och institutioner för att främja samverkan mellan politik och vetenskap. Ett exempel på detta är samarbetet med Kungliga Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Genom dessa samarbeten kan sällskapet dra nytta av den vetenskapliga expertis och kunskap som finns inom dessa organisationer, samtidigt som de får möjlighet att sprida kunskap om politiska processer och beslutsfattande till samhällsvetenskapliga och tekniska discipliner.

Sammanfattning:

Det sällskap som förbinder riksdagsledamöter och forskare är en viktig plattform för samarbete och kunskapsutbyte mellan politik och vetenskap. Genom att arrangera evenemang, främja nätverkande och samarbete, samt samverka med andra organisationer, bidrar sällskapet till en ökad förståelse och dialog mellan dessa två viktiga samhällsgrupper. Detta samarbete är avgörande för att forma en vetenskapligt grundad och evidensbaserad politik, som kan bidra till en positiv utveckling av Sverige och resten av världen.

Continue Reading

#Riksdagsledamöter och Forskare: En Osannolik Eden

Introduktion: När väljare tänker på parlament, är det kanske inte vanligt att de tänker på samarbetet mellan riksdagsledamöter och forskare. Det finns dock en intressant koppling mellan dessa två grupper som kan bidra till framsteg och utveckling. I detta blogginlägg kommer vi att utforska det osannolika sällskapet mellan riksdagsledamöter och forskare och hur deras samverkan kan bli en tillgång för samhället.

Text: På ytan kan det verka som att riksdagsledamöter och forskare har olika mål och intressen. Riksdagsledamöter arbetar med politik och lagstiftning, medan forskare ägnar sig åt vetenskaplig forskning och kunskapsutveckling. Trots detta kan samarbetet mellan dessa två grupper vara en fruktbar konstellation som kan leda till att samhället gynnas av deras gemensamma expertis.

Organisationer som Kungliga Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien är exempel på institutioner där samarbetet mellan riksdagsledamöter och forskare kan främjas. Dessa organisationer fungerar som en brygga mellan den politiska sfären och vetenskapen. Genom att erbjuda råd och expertis till beslutsfattare kan forskarna i dessa organisationer hjälpa till att forma politiska beslut som är grundade på empiri och beprövad kunskap.

Samverkan mellan riksdagsledamöter och forskare kan vara till nytta i många områden. Till exempel, i frågor som rör miljö och hållbarhet kan forskarnas insikt geleda politiska beslut som främjar en mer hållbar framtid. I kampen mot sjukdomar kan samarbetet mellan riksdagsledamöter och forskare vara avgörande för att utforma effektiva hälso- och sjukvårdspolitik.

Det osannolika sällskapet mellan riksdagsledamöter och forskare kan även bidra till att minska klyftan mellan forskningsvärlden och politiken. Genom att ha en ständigt pågående dialog kan båda parter lära sig av varandra och skapa en gemensam förståelse för de utmaningar samhället står inför. Forskare kan tillhandahålla insikter och evidensbaserade lösningar, medan riksdagsledamöter kan bidra med sin politiska kunskap och erfarenhet.

Sammanfattningsvis är samarbetet mellan riksdagsledamöter och forskare en oväntad men värdefull kombination. Genom att sammanföra dessa två grupper kan samhället dra nytta av deras olika perspektiv och expertise. Organisationer som Kungliga Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien spelar en viktig roll i att underlätta samverkan och bidra till att forma en evidensbaserad politik.

Rubrik: Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare: En Osannolik Eden

Continue Reading

”Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare: En Dialog för Framväxten av Evidensbaserade Politiska Beslut”

Introduktion:

Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare är en unik organisation som spelar en avgörande roll i främjandet av en ömsesidig dialog mellan politiker och forskare. Genom att sammanföra två viktiga institutioner – parlamentet och vetenskapssamhället – strävar Sällskapet efter att främja evidensbaserade politiska beslut som kan forma och påverka samhället på ett positivt sätt. Denna artikel kommer att utforska betydelsen av detta samarbete samt hur den stärker institutioner som Kungliga Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.

Text:

Parlamentets roll som en representativ demokratisk institution är att fatta politiska beslut som påverkar samhället. För att fatta kloka beslut krävs det att politiker har tillgång till relevanta och aktuella forskningsresultat. Det är här Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare kommer in i bilden. Genom att fungera som en bro mellan politik och vetenskap, ger organisationen politikerna möjlighet att konsultera experter inom olika områden och inhämta evidensbaserad kunskap som kan ligga till grund för deras beslutsfattande.

Sällskapet underlättar denna dialog genom att arrangera seminarier, workshops och konferenser där politiker och forskare kan mötas och diskutera aktuella ämnen av gemensamt intresse. Genom att främja kunskapsutbyte och ömsesidig förståelse kan politiker och forskare komplettera varandras kunskaper och erfarenheter, vilket resulterar i en mer grundad politisk handling. Detta i sin tur gynnar samhället i stort genom att säkerställa att politiska beslut grundas på evidens snarare än spekulation eller partipolitiska agendor.

En viktig institution som stöttar Sällskapet är Kungliga Vetenskapsakademien. Akademien är känt för sin framstående forskning och sin funktion som en rådgivande kropp till regeringen. Genom att samarbeta med akademien kan Sällskapet tillhandahålla politikerna tillgång till högkvalitativ forskning och expertis inom olika vetenskapsgrenar. Detta säkerställer att politikerna är väl informerade om de senaste rönen inom olika områden, vilket i sin tur bidrar till bättre politiska beslut och effektiva lagstiftningsprocesser.

På liknande sätt spelar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien en viktig roll i att stötta Sällskapet genom att fokusera på teknikens och ingenjörskonstens betydelse för samhällsutvecklingen. Genom att ge politiker insikt i de tekniska framstegen och deras möjliga implikationer kan akademien hjälpa till att utforma politik som främjar hållbarhet, tekniskt framåtskridande och ekonomisk tillväxt.

Sammanfattning:

Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare är en oroande kraft i arbetet för evidensbaserade politiska beslut. Genom att främja dialogen mellan politiker och forskare skapar Sällskapet en ram för kunskapsutbyte, som i sin tur stärker institutioner som Kungliga Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Genom att ha tillgång till den senaste forskningen och expertkunskapen kan politiker fatta mer informerade beslut som gynnar samhället som helhet. Denna typ av samarbete är avgörande för att möta dagens och morgondagens utmaningar och för att skapa en bättre framtid för alla.

Continue Reading

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien – Förbinder Teknik och Samhälle

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien

Introduktion

Teknikens framsteg har alltid varit avgörande för samhällets utveckling. Det är vetenskap, innovation och teknisk kunskap som driver oss framåt och gör det möjligt för oss att lösa de stora utmaningarna vi står inför. En organisation som har spelat en central roll för att främja teknik och ingenjörsvetenskap i Sverige är Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). I detta blogginlägg kommer vi utforska vikten av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och hur den förbinder teknik och samhälle.

Text

För att förstå betydelsen av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien är det viktigt att förstå dess roll som en akademi för teknisk vetenskap och mötesplats för Sveriges främsta ingenjörer och tekniska experter. Akademien bildades 1919 och har sedan dess varit en central aktör i att främja teknisk forskning och innovation i Sverige.

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien fungerar som en plattform för ingenjörer och tekniska experter att dela sina kunskaper och erfarenheter. Genom en rad olika evenemang, seminarier och konferenser samlas de främsta experterna inom tekniskt vetenskapliga områden för att diskutera och dela idéer. Denna mötesplats hjälper till att främja samarbete mellan olika branscher och skapar en plattform för att lösa samhällsutmaningar genom teknisk innovation.

En av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens viktigaste uppgifter är att ge råd och rekommendationer till regeringen och samhället. Genom att samla experter inom olika teknikområden kan akademien erbjuda vetenskapligt underbyggda insikter och råd inom teknikpolitik, forskning och innovation. Akademiens arbete slutar inte vid att bara ge råd, utan de strävar också efter att förbättra teknikens roll i samhället genom att främja teknik och ingenjörsvetenskap bland allmänheten.

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien förbinder även teknik och samhälle genom att vara en förespråkare för teknikutbildning och innovation. Genom att främja tekniska utbildningsprogram och stödja forskning och innovation på tekniska områden bidrar akademien till att säkerställa att Sverige har en kompetent och framstående ingenjörs- och teknikarbetskraft. Detta är avgörande för att säkra Sveriges konkurrenskraft och framtid.

Sammanfattning

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien spelar en central roll för att främja teknik och ingenjörsvetenskap i Sverige. Genom att fungera som en mötesplats för experter inom tekniska områden kan akademien främja samarbete, lösa samhällsutmaningar och erbjuda vetenskapligt underbyggda råd till regeringen och samhället. Dess arbete med att främja teknikutbildning och innovation bidrar till att säkra Sveriges framtida konkurrenskraft och utveckling. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien är en viktig organisation som förbinder teknik och samhälle, och dess arbete i att främja teknik och ingenjörsvetenskap är avgörande för att möta de tekniska utmaningarna vi står inför.

Continue Reading

#Titel: Hur samarbetet mellan Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare kan stärka demokratins grundvalar

Introduktion

Det är viktigt att vår demokrati fungerar smidigt och bygger på faktabaserade beslut som gynnar samhället. Därför är samarbetet mellan Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare av avgörande betydelse. Genom att främja dialog och informationsutbyte mellan dessa två grupper kan vi säkerställa att våra parlamentariska organ är välinformerade och att de fattar välgrundade beslut som gynnar oss alla.

Text

Parlamentet är hjärtat av vår demokratiska process. Det är här lagar utformas, debatter förs och beslut fattas. Men för att parlamentet ska fungera på bästa sätt behöver riksdagsledamöterna ha tillgång till kunskap och forskningsresultat inom olika områden. Detta är där Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare kommer in i bilden.

Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare är en organisation som syftar till att främja samarbetet mellan riksdagsledamöter och forskare inom olika vetenskapliga fält. Genom att underlätta dialog och erfarenhetsutbyte mellan dessa två grupper kan de gemensamt arbeta för att hitta lösningar på samhällsutmaningar och driva på evidensbaserad politik.

Organisationen fungerar som en bro mellan parlamentet och forskningssamhället. Genom att organisera seminarier, konferenser och workshops kan Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare säkerställa att information och kunskap når politikerna på ett lättillgängligt och begripligt sätt. Forskare från olika discipliner bjuds in för att presentera sina resultat och svara på frågor från riksdagsledamöterna. Detta främjar en ömsesidig förståelse och skapar en plattform för samarbete.

Ett exempel på en välrenommerad vetenskaplig institution som spelar en viktig roll i detta sammanhang är Kungliga Vetenskapsakademien. Akademien består av framstående forskare som verkar för att främja forskning och vetenskapens roll i samhället. Genom en nära kontakt med Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare kan Kungliga Vetenskapsakademien bidra med sin kunskap och expertis till det politiska beslutsfattandet. Detta är särskilt viktigt när komplexa och tekniska frågor diskuteras i parlamentet, till exempel klimatförändringar eller digitalisering.

Samarbetet mellan Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare och Kungliga Vetenskapsakademien har många fördelar. För det första bidrar det till att överbrygga klyftan mellan vetenskap och politik, vilket är avgörande för att säkerställa att politiska beslut grundas på forskning och kunskap. För det andra ökar det medvetenheten om de senaste forskningsrönen bland riksdagsledamöterna, vilket gör dem bättre rustade att fatta informerade beslut.

Sammanfattning

Samarbetet mellan Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare samt Kungliga Vetenskapsakademien är avgörande för att stärka våra demokratiska grundvalar. Genom att underlätta dialog och informationsutbyte mellan politiker och forskare kan vi säkerställa att politiska beslut baseras på vetenskapliga rön och evidens. Detta är inte bara viktigt för att främja en kunskapsbaserad politik, utan också för att bygga förtroende för demokratin och säkerställa att samhället går framåt på ett hållbart sätt.

Continue Reading

Verksamhetsberättelse 2012

INLEDNING
Under år 2012 arrangerades 19 sammankomster av Rifo, och därutöver hade styrelsen och presidiet en rad aktiviteter. Även detta år har således rymt en mängd aktiviteter där riksdagsledamöter och forskare har träffats för föreläsningar, frågor och diskussioner.

En rad olika teman har berörts vid sammankomsterna, allt från forskning om framtidens mat och genmodifierade mekanismer till forskningsrön om våldsamma datorspel och supermikroskop. Det goda samarbetet med akademierna, främst IVA och KVA har under året fortsatt med en mängd gemensamt anordnade seminarier. Den kunskapslunchserie som sedan två år genomförs tillsammans med IVA har blivit mycket framgångsrik med mellan 15-25 riksdagsledamöter vid varje tillfälle. Samarbetet med KVA har fortsatt och särskilt de populärvetenskapliga presentationerna av nobelprisen lockar många åhörare. Detta år presenterades även det medicinska priset. Nytt för året är samarbetet med Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) där ett uppskattat seminarium anordnades om Sverige som matland. Rifo har fortsatt ett gott samarbete även med andra organisationer t.ex. Vetenskap och Allmänhet och de statliga forskningsråden inom ramen för riksdagens samverkansgrupp för forsknings- och framtidsfrågor.

Regeringens förslag för statens forskningsresurser har stått i fokus sedan flera år och mycket lyckosamt kunde Rifo erbjuda ett rykande aktuellt seminarium dagen efter offentliggörandet av forsknings- och innovationspropositionen.

Sedan många år har ett förslag diskuterats att etablera ett nätverksprogram för riksdagsledamöter och forskare med syftet att ge en ömsesidig inblick i en forskares respektive riksdagsledamots vardag, för att skapa en ökad förståelse mellan riksdagsledamöter och forskarsamhället. Motsvarande program har framgångsrikt bedrivits i andra länder t.ex. i Storbritannien och vid EU-parlamentet. Mycket glädjande startades ett pilotprojekt under 2012 tillsammans med Sveriges unga akademi och preliminära resultat och erfarenheter är positiva. Mot denna bakgrund har styrelserna för Rifo och Sveriges unga akademi beslutat att också år 2013 erbjuda ett sådant program.

Antalet deltagare vid Rifos arrangemang har varierat mellan kunskapsluncherna med ca 20- 30 deltagare till de större seminarierna i kammarsalarna som lockat mellan 70-90 deltagare. Konkurrensen om ledamöternas tid är fortsatt stor. Antalet seminarier som erbjudits Rifos medlemmar har under året varit i stort sett det samma som tidigare år, men en glädjande tendens är att antalet deltagare vid seminarierna något har ökat.

Medlemskommunikationen sker huvudsakligen via hemsidan www.rifo.se och via särskilda e-postutskick. Därutöver har Rifo även ett konto på facebook. Sidan är öppen för alla att läsa och de med egna facebookkonton kan ”gilla” sidan och därmed få löpande uppdateringar om verksamheten, tips på aktiviteter och möjlighet att kommentera. Vid årsskiftet hade sidan drygt 100 personer som följer. Rifos kansli har fortsatt skickat ut elektroniska nyhetsbrev. Under 2012 har fem nyhetsbrev tagits fram och skickats till samtliga medlemmar. Ett 30-tal medlemmar får fortfarande information per brev.

Styrelsen har vid flera tillfällen aktivt informerat samtliga riksdagsledamöter om Rifo och dess verksamhet. Rifos webbplats har under året moderniserats och framtidssäkrats genom att ett nytt publiceringsverktyg Word Press används. Riksdagens intranät Helgonät har också givit möjligheter till spridning av information om Rifos arrangemang. I stort sett samtliga Rifoseminarier har aviserats via affischer i Riksdagens lokaler.

AKTIVITETER
Under år 2012 har följande arrangemang anordnats:
29 februari: Rifoseminarium i samarbete med KSLA ”Matlandet Sverige”. Vid seminariet medverkade Sara von Arnold, preses KSLA, Lennart E Bengtsson VD Wapnö AB, Christina Möller, DrHc, ordf Gastronomiska Akademien, Göran Dalin, docent SLU och Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien. Moderator för seminariet var Carl-Gustaf Thornström. Antal deltagare: 90

14 mars: Rifos årsmöte. Antal deltagare: 25

14 mars: Rifo-seminarium ”Våldsamma datorspel – ett hot mot hälsan? Vad säger forskningen?”. Vid seminariet medverkade Ulf Dalquist, fil.dr. forskningsansvarig Statens medieråd, Andreas Olsson, lektor i psykologi samt Predrag Petrovic, läkare och rådsforskare i psykologi. Moderator för seminariet var Gunnar Bjursell. Antal deltagare: 60.

15 mars: Rifo/IVAs kunskapslunch ”Kunskapstriangelns konsekvenser hur bör forskningenspolitiken hantera forskningens betydelse för utbildning och innovation?”. Medverkade vid seminariet gjorde Arne Wittlöv, Charlotte Brogren, generaldirektör vid VINNOVA och Anders Broström, fil.dr. KTH. Antal deltagare: 27.

12 april: Rifo/IVAs kunskapslunch ”Energi och entreprenörskap – varför satsr man på utveckling och produktion av solel och smarta elnät i Sverige?” Medverkade gjorde Olof Heyman, ABB och Giovanni Fili, VD och grundare av NLAB Solar. Antal deltagare: 27.

18 april: Rifoseminarium i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien ”Genmodifierade organismer (GMO) – fakta, myter och lagstiftning. Medverkande vid seminariet var Staffan Normark, KVAs ständige sekr som inledde följt av tre anföranden av Torbjörn Fagerström, professor, Roland von Bothmer professor och Nils Olof Bosemark, professor. Antal deltagare: 50

25 april: Lunchseminarium ”Är rättvisan rättvis?”, Medverkande vid seminariet var Torun Lindholm, professor i psykologi samt Tove Pettersson, docent i kriminologi. Riksdagsledamöterna Christer Adelsbo och Roger Haddad medverkade även. Lunchseminariet arrangerades inom ramen för Riksdagens samverkansgrupp. Antal deltagare: 50

9 maj: Forskarfrukost: ”Resandet och klimatmålen – hur går de ihop?”. Medverkande vid frukosten var Jonas Åkerman, forskningsledare vid avdelningen för miljöstrategisk analys KTH och riksdagsledamot Edward Riedel, trafikutskottet. Eva Krutmeijer, vetenskapskommunikatör medverkade som moderator. Frukosten arrangerades inom ramen för Riksdagens samverkansgrupp. Antal deltagare: 25.

30 maj: Lunchseminarium ”Bort från kol och olja – hur ska det gå till?”. Medverkande vid seminariet var Anna Ledin, professor och huvudsekreterare Formas, Ulrica Edlund, docent och universitetslektor i polymerteknologi, Pål Börjesson, professor och energiforskare, samt Lennart Olsson, professor och föreståndare för Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling. Moderator var Eva Krutmeijer. Lunchseminariet arrangerades inom ramen för Riksdagens samverkansgrupp. Antal deltagare: 36

31 maj: Rifo/IVAs kunskapslunch ”Attraktionspolitik – Nya förutsättningar för nationell och regional utveckling?”. Medverkande vid seminariet var Hans Bergström, docent och f.d. chefredaktör för Dagens Nyheter, samt Matz Engman, VD för Luleå Näringsliv AB. Antal deltagare: 29

27 sep: Rifo/IVAs kunskapslunch: ”Framtiden för Life Science – Nya förutsättningar i Sverige och internationellt”. Medverkande vid seminariet var Thomas Hedner, professor Sahlgrenska Akademien samt Ursula Hultkvist Bengtsson, Vice VD för Medicon Village i Lund. Antal deltagare: 30

3 okt: Rifoseminarium: ”ESS och Max IV – två supermikroskop för kommande upptäckter”. Medverkande vid seminariet var Yvonne Andersson, riksdagsledamot och Rifos ordförande, Lars Börjesson, professor i kondenserade materiens fysik samt styrelseordförande för Max Lab samt ordförande i ESS internationella styrkommitté, Björgvin Hjörvarsson, professor i fysik, Stacey Ristinmaa Sörensen, professor synkotronljusfysik, Gunter Schneider, professor i molekylär strukturbiologi, Karolinska Institutet, Maria Åstrand, Forskningschef Sandvik Machining Solutions och Per Eriksson, professor och rektor vid Lunds universitet. Finn Bengtsson, riksdagsledamot och styrelseledamot Rifo var moderator. Antal deltagare: 62.

17 okt: Lunchseminarium: ”Forskningspropositionen 2012 – Mot bättre vetande”, Medverkande vid seminariet var Peter Honeth, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet och Yvonne Andersson. Antal deltagare: 66

24-25 okt: Nätverksprogrammet Rifo – Sveriges unga akademi. Syftet med nätverksprogrammet är att ge en ömsesidig inblick i en forskares respektive riksdagsledamots vardag, för att skapa en ökad förståelse mellan riksdagsledamöter och forskarsamhället. Programmet genomförs som ett pilotförsök med 8 par av riksdagsledamöter och forskare, sammantaget 16 deltagare. Programmet består i stora drag av ett besöksprogram för forskarna i riksdagen 24-25 oktober samt platsbesök hos forskaren (minst vid ett tillfälle/en dag). Ytterligare kontakter uppmuntras, såväl i riksdagshuset som på institutionen. Beslut och genomförande av dessa tas av paren. Vid programmet i riksdagen medverkade utöver programdeltagarna talman Per Westerberg, Hans Birger Eksström kanslichef Moderaterna, Cecilia Nordling, kanslichef Utbildningsutskottet och Robin Travis, chef vid Riksdagens utredningstjänst. Programmet avslutas med ett uppföljningsmöte i riksdagshuset våren 2013.

8 nov: Rifo/IVAs kunskapslunch: Immateriella tillgångar – utmaningar och möjligheter!. Medverkande vid seminariet var universitetslektor Henrik Blomgren verksam vid institutionen för industriell utveckling och organisation på Kungliga Tekniska Högskolan och Susanne Ås Sivborg, generaldirektör för Patent- och Registreringsverket. Antal deltagare: 24.

21 nov: Rifo i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien ”Populärvetenskapliga presentationer av 2012 års Nobelpris i fysik, medicin, kemi samt Ekonomipriset”. Medverkande vid seminariet var Björn Jonson, ordförande Nobelkommittén för fysik Sara Snogerup Linse, Nobelkommittén för kemi, Tore Ellingsen, Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, Urban Lendahl, ordförande Medicinpriskommittén samt Sven Lidin, ordförande Nobelkommittén för kemi. Antal deltagare: 105

22 nov: Rifo i samarbete med IK Foundation, Riksbankens Jubileumsfond, FAS, m.fl. ” Linnés apostlars återkomst – vetenskap och äventyr om att förstå världen”. En heldagskonferens där följande medverkade. Susanne Eberstein, förste vice talman, Ingvar Carlsson, Fd statsminister, ambassadör för The Linnaeus Apostles projektet, Lars Hansen, The IK Foundation & Company, Jennie Erin Smith, Author, Gunnar Broberg, Lunds universitet, Arne Jarrick, Stockholms universitet, Esko Häkli, Nationalbiblioteket, Finland, Klang, Göteborgs universitet samt Björn Wittrock, Swedish Collegium for Advanced Study . Björn von Sydow agerade moderator. Antal deltagare: 150

6 dec: Rifo/IVAs kunskapslunch: Omställningen av energisystemet. Vid seminariet medverkade Lina Bertling Tjernberg, professor i uthålliga elkraftsystem, medlem i regeringens råd för smarta elnät samt Bengt Kasemo, professor i kemisk fysik. Antal deltagare: 26

11 dec: Nobelseminarium med sir John Gurdon 2012 års Nobelpristagare i medicin. Vid seminariet medverkade även Susanne Eberstein, förste vice talman och Yvonne Andersson, Rifos ordförande. Antal deltagare: 73

STYRELSE OCH FUNKTIONÄRER
Valda vid årsmötet den 14 mars 2012

Ordinarie ledamöter
Rdl Yvonne Andersson, KD
Rdl Thomas Strand, S
Rdl Finn Bengtsson, M
Rdl Ulf Nilsson, FP
Rdl Ulrika Carlsson, C
Rdl Åsa Romson, MP
Rdl Lars Isovaara, SD (lämnade styrelsearbetet den 1 december)
Vänsterpartiets styrelseplats har varit vakant.
Professor Gunnar Bjursell
Tekn. Dr. Fredrik Lagergren
Professor Ann-Christine Albertsson
Professor Agneta Richter Dahlfors
Professor Lina Bertling Tjernberg
Docent Bo Öhngren
Docent Carl-Gustaf Thornström

Suppleanter (personliga)
Rdl Annika Eclund, KD
Rdl Ingela Nylund Watz, S
Rdl Betty Malmberg, M
Rdl Karin Granbom Ellison, FP
Rdl Emil Källström, C
Rdl Agneta Luttropp, MP
Rdl Tony Wiklander, SD
Kerstin Lidén (för Ann-Christine Albertsson)
Lars Strannegård (för Lina Bertling Tjernberg)
Hans Hertz (för Gunnar Bjursell)
Staffan Truvé (för Fredrik Lagergren)
David Garpenståhl (för Agneta Richter Dahlfors)

Styrelsen har till styrelsen adjungerat professor Staffan Normark, ständig sekreterare, Kungl. Vetenskapsakademien samt Tekn. Dr Björn O. Nilsson, verkställande direktör, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien fram till årsmötet 2013.

Under 2012 har riksdagsledamot Yvonne Andersson varit sällskapets ordförande och professor Gunnar Bjursell vice ordförande. Rifos kansli har handhavits av Lars Eriksson, forskningssekreterare vid utvärderings- och forskningssekretariatet vid Utskottsavdelningen. Styrelsen har under året haft 5 protokollförda sammanträden. Styrelsen har utsett ett arbetsutskott bestående av ordförande, vice ordförande, kassör och sekreterare med bistånd av kansliet. Därutöver har presidiet haft ett flertal överläggningar. Revisorer har varit riksdagsledamoten Christer Winbäck med tid. Riksdagsledamoten Lennart Fremling som suppleant och ekon lic Edvard Fleetwood med Bengt-Arne Vedin som suppleant.

Yvonne Andersson återvaldes i september 2012 som ledamot i styrelsen för föreningen Vetenskap & Allmänhet för två år.

Medlemmar 31 december 2012
Sällskapet har under året haft 460 medlemmar, vilket är en ökning med 30 medlemmar sedan föregående år.

Resultat- och balansräkning 2012

Continue Reading